Till alla deltagare i Estoniaprocessen i Paris
Den internationella anhöriggruppen ELA grundades den 10 juni 2002 i Gränna med uppgift att aktivera Parisprocessen, tillvarata deltagarnas intressen i processen eller eventuella följdprocesser, och söka sanningen om Estonias förlisning på juridisk väg. Efter flera års tystnad aktiverades Parisprocessen den 24 november 2003.
ELA:s rundbrev våren 2002 bad processmedlemmar att ge Henning Witte fullmakt så att han som ELA:s emissarie visavi Schmill skulle kunna driva processen framåt i Paris. I början av det här året upptäckte emellertid ELA:s ordförande Helje Kaskel, att Witte inte ens hade informerat Schmill om ELA, liksom att Witte hade en "non-existent" arbetskontakt med Schmill.
När Henning Witte under ELA:s styrelsemöte den 11 januari 2004, till vilket han var kallad, plötsligt lämnade sitt uppdrag för ELA, forsökte han påverkade fyra svenska styrelsemedlemmarna att inte samarbeta med ELA:s ordföranden Helje Kaskel, som hade dristat sig att framföra stark kritik mot honom. Bland annat hade Kaskel vid ett styrelsemöte den 18 december 2003 i Osby frågat vad som hänt med de pengar som samlats in för att driva processen. Det gäller ett belopp på sammanlagt 1 656 561:91 SEK! Witte svarade heltkort: "Jag levde på det". Styrelsen har sedan begärt att från Witte erhålla redogörelse för hur dessa insamlade medel disponerats. Efter att en första tidsfrist för redovisning hade löpt ut, togs saken upp i ett öppet brev till Witte. Witte har ännu denna dag inte lämnat någon sådan redogörelse för hur de insamlade medlen disponerats!
Enligt ELA:s stadgar skall ELA genomföra ett årsmöte senast den 10 juni 2004 med annars risk för att föreningen upplöses.
Inför det årsmöte som nu måste hållas har två styrelsemedlemmar avgått, nämligen Elisabet Nilsson och Markus Nilsson. Vidare har styrelsemedlemmarna Helene Lundholm och Lars Thomson blivit oaktiva. Den enda som hållit igång verksamheten är Helje Kaskel, som efter Wittes avhopp aktiverat kontak med försäkringsbolag, advokaten i Paris Erik Schmill, processmedlemmarna och media.
I den uppkomna situationen måste årsmötet genomföras dels i sista minuten, dels skriftligen. Detta senare är ett förfaringssätt som ELA:s stadgar tillåter. På det sättet blir det också möjligt för alla ELA:s 300 medlemmar från 13 olika länder att uttrycka mening liksom delta i valet av Ordförande och styrelse.
Inför årsmötet vill avge följande verksamhetsrapport för de två gångna åren:
Problem med finansieringen av Parisprocessen och Wittes märkliga inaktivitet har gjort att det inte hänt någonting - förrän de senaste månaderna - processen. Styrelsen har vidare enhälligt motsatt sig det tidigare juridiska ombudet Wittes hemställan att "kasta ut de 770 processdeltagare" (82 %), som inte har någon försäkring. Det är oklart vilket motiv Witte har haft för denna hemställan. Innebörden av att besluta i enlighet med Wittes förslag är att 770 anhöriga helt och hållet skulle förlora sina möjligheter att driva skadeståndstalan. Styrelsen bedömde att detta skulle vara oetiskt. Oaktat denna styrelsens inställning fortsatte Witte att driva sin linje, som han gav uttryck för enligt följande:
"Antingen kastar vi ut ca 770 processdeltagare och räddar processen med möjligheten att Meyervarvet bekostar en ny utredning och att 18% erhåller skadestånd samt att ett ansvar fastställs för första gången eller så kraschar hela processen med följden att vi inte får någonting och alla ansträngningar har varit förgäves".
Det lät mycket agressivt från en advokat, som alltid försökt ge ett intryck av att han kämpade på alla de anhörigas sida. Vi kan emellertid nu konstatera, att alla 944 processdeltagare finns kvar i processen och att rättegången inte har kraschat. Den har genom den aktivering som nu skett haft fyra hearings i Paris - den senaste den 24 maj!
Under verksamhetsperioden har Elisabet Nilsson varit ELA:s kassör. Någon ekonomisk rapport har dock ännu inte avgivits. Det har dock visat sig att Witte till Nilsson inkommit med en faktura för nedlagd tid i samband med ELA:s bildande och som Nilsson attesterat och som Witte sedan gått vidare för att få försäkringsbolagen att betala! Allt detta utan att ordföranden blivit informerad. Fakturan gäller ersättning för 85 timmar plus resekostnader mm. Beloppet lyder på 163 055 SEK. Till saken hör att Wittes insatser isamband med ELA:s bildande begränsar sig till att han utarbetade ELA:s stadgar (i sig ett miserabelt hastverk), deltog i mötet den 10 juni 2002 i Gränna, samt att han där valdes att föra protokollet. När denna märkliga faktura dök upp, visade det sig att Witte debiterar ELA för sitt arbete med 1 875 kronor per timme. Den enda som fram till januarimötet känt till detta och även godkänt debiteringsnormen är Elisabet Nilsson.
Det har vidare framkommit att Witte genom uppenbar vilseledning sökt få styrelsen att godkänna en provisionsersättning vid positivt utfall av Parisprocessen på inte mindre än 40 %. Således rekommenderade han styrelsen att vid ett hastigt inkallat möte i december att "det gamla (hemliga) löftet från DIS" skulle fortsätta att gälla. Detta utan att presentera något dokument, som visade vad detta "löfte" innefattade. På direkt fråga från Kaskel, svarade Witte att "löftet" avsåg en överenskommelse enligt de båda advokaterna (Witte i Stockholm och Schmill i Paris) skulle erhålla en provision på sammanlagt 20 procent - redan detta en mycket hög provision. Men det var inte vad Witte skrev i ett brev till Schmill på tyska fem dagar tidigare (kopian på brevet fick Kaskel först efter mötet). Av detta brev framgår att Witte menar att överenskommelsen var att de båda advokaterna har en provision på 20 procent vardera eller sammanlagt 40 procent! Schmill har sedermera kommenterat, att han de senaste fyra åren inte diskuterat provisionsfrågan med Witte. Varför var det plötsligt så viktigt för Witte att aktualisera frågan inför en oförberedd styrelse? Och vad säger man om att hävda provisionsersättning och SAMTIDIGT löpande ta betalt för sina tjänster med 1 875 kronor per timme!
Processen är nästan 8 år gammal men - har det nu visat sig - finns det inte något grundläggande avtal mellan kärande och vårt juridisk ombud. Tack vore en estnisk jurist Jaanus Tehver som nyligen blivit inkopplad och som inte har något ekonomiskt intresse i processen, kommer ett avtal med Schmill att utarbetas inom kort.
Kaskel besökte Schmill i Paris den 8 aprill för att diskutera olika problem med processen. Schmill ställde oss tre krav för att han skall kunna driva processen vidare: 1) fungerande organisation/kommunikation, 2) ordnade finanser samt 3) fullmakter från alla som vill fortsätta att delta i processen. Han menade vidare att Witte har ingenting med Processen i Paris att göra.
I denna verksamhetsredogörelse bör också nämnas:
- Henning Witte har på ett märkligt sätt utmålat den som han haft ELA:s uppdrag att samarbeta med som "penninggirig och passiv" och dessutom för att vara agent för Mossad! Detta i akt och mening att få styrelsen att bryta kontakten med Schmill - underförstått låta hela uppdraget skötas av Witte. Vidare menar Witte att försäkringsbolagen "hela tiden favoriserat Schmill". Verkligheten visar sig nu vara den motsatta. Enligt Schmill är Witte skyldig honom runt 100 000 euros - dvs hälften av det belopp (c:a 1,7 miljoner kronor), som Witte kvitterat ut och - vad vi nu kan förstå - behållit för egen räkning. Om dessa märkliga turer har SvD publicerat ett antal artiklar - se http://estonia.kajen.com/Hygstedts_artiklar.html
- Witte har underlåtit att informera om viktiga förändringar i processläget - exempelvis när Sjöfartsverket, en av de viktigaste svaranden, hade blivit uteslutet från processen av domaren. Var det inte Sjöfartsverket (och Nordström & Thulin) som hade tillåtit den totalt osjövärdiga Estonia att segla runt på Östersjön i alla år? Schmill säger sig vara säker på att han kan bevisa i alla fall klassningssällskapet Bureau Veritas skuld.
- Var snäll och fyll i ELA:s informationformulär och valsedel samt fullmakten som bifogas. Valsedeln skulle postas snarast och senast den 17. juni 2004. Jag ber om ursäkt att tiden att svara är så kort, men jag har ensam förberett och betalt för hundratals brev på tre språk till 13 olika länder för att ELA:s verksamhet skulle kunna gå vidare.
För att hålla sig informerad om Estonia-processen och ELA-nyheter, besök ELA:s hemsida www.elaestonia.org. Om ni har ytterligare frågor, skicka gärna en e-mail till: ela_estonia@yahoo.se
Med hjärtlig hälsning,
Helje Kaskel | 
25. maj 2004
